EPON（Ethernet Passive Optical Network）
Ethernet passivt optiskt nätverk är en PON-teknik baserad på Ethernet. Den antar en punkt till flerpunktsstruktur och passiv fiberoptisk överföring, vilket ger flera tjänster över Ethernet. EPON-tekniken är standardiserad av IEEE802.3 EFM-arbetsgruppen. I juni 2004 släppte IEEE802.3EFM-arbetsgruppen EPON-standarden - IEEE802.3ah (som slogs samman med IEEE802.3-2005-standarden 2005).
I den här standarden kombineras Ethernet- och PON-teknologier, med PON-teknik som används i det fysiska lagret och Ethernet-protokoll som används vid datalänkslagret, och använder PON-topologin för att uppnå Ethernet-åtkomst. Därför kombinerar den fördelarna med PON-teknik och Ethernet-teknik: låg kostnad, hög bandbredd, stark skalbarhet, kompatibilitet med befintligt Ethernet, bekväm hantering, etc.
GPON(Gigabit-kapabel PON)
Tekniken är den senaste generationen av passiv optisk integrerad bredbandsstandard baserad på ITU-TG.984. x-standard, som har många fördelar som hög bandbredd, hög effektivitet, stort täckningsområde och rika användargränssnitt. Det anses av de flesta operatörer som den idealiska tekniken för att uppnå bredband och omfattande omvandling av accessnätstjänster. GPON föreslogs först av FSAN-organisationen i september 2002. Baserat på detta slutförde ITU-T utvecklingen av ITU-T G.984.1 och G.984.2 i mars 2003 och standardiserade G.984.3 i februari och juni 2004. standardfamiljen av GPON bildades slutligen.
GPON-tekniken härstammar från ATMPON-teknikstandarden som gradvis bildades 1995, och PON står för "Passive Optical Network" på engelska. GPON (Gigabit Capable Passive Optical Network) föreslogs först av FSAN-organisationen i september 2002. Baserat på detta slutförde ITU-T utvecklingen av ITU-T G.984.1 och G.984.2 i mars 2003 och standardiserade G.984.3 i Februari och juni 2004. Sålunda bildades slutligen standardfamiljen för GPON. Den grundläggande strukturen för enheter baserade på GPON-teknik liknar befintliga PON, bestående av OLT (Optical Line Terminal) på huvudkontoret, ONT/ONU (Optical Network Terminal eller Optical Network Unit) i användaränden, ODN (Optical Distribution Network) ) består av singelmodsfiber (SM-fiber) och passiv splitter, och nätverkshanteringssystem som ansluter de två första enheterna.
Skillnaden mellan EPON och GPON
GPON använder WDM-teknik (wavelength division multiplexing) för att möjliggöra samtidig upp- och nedladdning. Vanligtvis används en 1490nm optisk bärare för nedladdning, medan en 1310nm optisk bärare väljs för uppladdning. Om TV-signaler behöver sändas kommer även en 1550nm optisk bärvåg att användas. Även om varje ONU kan uppnå en nedladdningshastighet på 2,488 Gbits/s, använder GPON också Time Division Multiple Access (TDMA) för att tilldela en viss tidslucka för varje användare i den periodiska signalen.
Den maximala nedladdningshastigheten för XGPON är upp till 10 Gbit/s, och uppladdningshastigheten är också 2,5 Gbit/s. Den använder också WDM-teknik, och våglängderna för de uppströms och nedströms optiska bärvågorna är 1270nm respektive 1577nm.
På grund av den ökade överföringshastigheten kan fler ONU:er delas upp enligt samma dataformat, med ett maximalt täckningsavstånd på upp till 20 km. Även om XGPON ännu inte har antagits i stor utsträckning, ger det en bra uppgraderingsväg för optiska kommunikationsoperatörer.
EPON är helt kompatibel med andra Ethernet-standarder, så det finns inget behov av konvertering eller inkapsling när den är ansluten till Ethernet-baserade nätverk, med en maximal nyttolast på 1518 byte. EPON kräver inte åtkomstmetoden CSMA/CD i vissa Ethernet-versioner. Dessutom, eftersom Ethernet-överföring är den huvudsakliga metoden för överföring av lokalt nätverk, finns det inget behov av nätverksprotokollkonvertering under uppgraderingen till ett storstadsnätverk.
Det finns också en 10 Gbit/s Ethernet-version betecknad som 802.3av. Den faktiska linjehastigheten är 10,3125 Gbits/s. Huvudläget är en 10 Gbit/s upplänk och nedlänkshastighet, med vissa använder 10 Gbit/s nedlänk och 1 Gbit/s upplänk.
Gbit/s-versionen använder olika optiska våglängder på fibern, med en nedströms våglängd på 1575-1580nm och en uppströmsvåglängd på 1260-1280nm. Därför kan 10 Gbit/s-systemet och standardsystemet 1 Gbit/s våglängdsmultiplexeras på samma fiber.
Triple play integration
Konvergensen av tre nätverk innebär att i utvecklingsprocessen från telekommunikationsnätverk, radio- och tv-nätverk och internet till bredbandskommunikationsnätverk, digitala tv-nätverk och nästa generations internet, tenderar de tre nätverken, genom teknisk transformation, att ha samma tekniska funktioner, samma affärsomfattning, nätverkssammankoppling, resursdelning och kan förse användare med röst, data, radio och tv och andra tjänster. Trippelfusion betyder inte fysisk integration av de tre stora nätverken, utan avser främst sammanslagning av affärsapplikationer på hög nivå.
Integrationen av de tre nätverken används i stor utsträckning inom olika områden som intelligent transport, miljöskydd, statligt arbete, allmän säkerhet och säkra hem. I framtiden kan mobiltelefoner titta på TV och surfa på internet, TV kan ringa telefonsamtal och surfa på internet, och datorer kan också ringa telefonsamtal och titta på TV.
Integrationen av de tre nätverken kan analyseras konceptuellt ur olika perspektiv och nivåer, inklusive teknikintegration, affärsintegration, industriintegration, terminalintegration och nätverksintegration.
Bredbandsteknik
Huvuddelen av bredbandstekniken är fiberoptisk kommunikationsteknik. Ett av syftena med nätverkskonvergens är att tillhandahålla enhetliga tjänster via ett nätverk. För att tillhandahålla enhetliga tjänster är det nödvändigt att ha en nätverksplattform som kan stödja överföring av olika multimediatjänster (strömmande media) såsom ljud och bild.
Kännetecken för dessa företag är hög affärsefterfrågan, stor datamängd och höga servicekvalitetskrav, så de kräver i allmänhet mycket stor bandbredd under överföring. Dessutom bör kostnaden ur ett ekonomiskt perspektiv inte vara för hög. På så sätt har hög kapacitet och hållbar fiberoptisk kommunikationsteknik blivit det bästa valet för överföringsmedia. Utvecklingen av bredbandsteknik, särskilt optisk kommunikationsteknik, ger nödvändig bandbredd, överföringskvalitet och låg kostnad för överföring av olika affärsinformation.
Som en pelarteknik inom det samtida kommunikationsområdet utvecklas optisk kommunikationsteknik med en takt på 100 gånger tillväxten vart 10:e år. Fiberoptisk överföring med enorm kapacitet är den idealiska överföringsplattformen för de "tre nätverken" och den huvudsakliga fysiska bäraren för den framtida informationsmotorvägen. Fiberoptisk kommunikationsteknik med stor kapacitet har använts i stor utsträckning i telekommunikationsnätverk, datornätverk och sändnings- och tv-nätverk.
Posttid: 2024-12-12